Synlig dagvattenhantering, sopsug, avfallskvarn, bilpool, energieffektiva hus med synlig energiförbrukning, solceller, alternativa mobilitylösningar. Allt detta är teknik som tillämpas i Norra Djurgårdsstaden.
Teknik som möjliggör för de inblandade exploatörerna att satsa på att skapa mervärden för invånaren i stadsdelen. Teknisk innovation förenat med kommunala krav via hållbarhetsprogram och grönytefaktor, anvisad mark till olika byggherrar på mindre tomter och värnandet om de äldre industribyggnaderna ger ett grönt stadsrum och en omgivning med mångfacetterad arkitektur.
Vi känner igen begreppen, Norra Djurgårdsstaden har allt det där vi så ofta pratar om och som finns högst på önskelistan när vi bygger stad. Stadsdelen är till viss del inflyttad, till viss del under uppbyggnad och till viss del fortfarande i planeringsskedet. En pågående byggarbetsplats där 5000 människor bor och har sin vardag. Det känns lite som ett test, som att vi befinner oss i en modell i skala 1:1, ett experiment om hur detta skulle kunna fungera i framtiden.
ETTELVAs bostads- och stadsbyggnadsteam var på studiebesök i Norra Djurgårdsstaden. I soligt vårväder såg vi, kände på, tog i och doftade på den nya stadsdelen. En stadsdel som i år har tre av de tio nominerade byggnaderna till årets Stockholmsbyggnad.
Under föredragningen får vi veta att det är den stadsdel i Stockholm som det satsas mest på just nu och att omvärldsbevakaren fortsatt bör hålla ögonen på platsen och det som planeras vidare i området, Södra Värtan och Loudden. Så känslan av experiment är ändå inte helt felaktig.
Trots blandningen blir resultatet av hög svansföring höga bostadspriser, oberoende om det är bostadsrätter eller hyresrätter. I dagsläget kan resultatet av social hållbarhet ifrågasättas. Det är kostsamt att bo här. Få verksamheter är idag annat än bostäder eller närservice så som förskolor och mindre butiker/kaféer, även om förhoppningen på sikt är att stadsdelen ska integrera Värtahamnen och den verksamhet som finns där.
Så med huvudet fullt av idéer att sälja in hos de uppdragsgivare vi träffar dagligen, men svala (trots sol blev det kallt mot slutet), vandrar vi vidare tillbaka till den ”vanliga” staden. För trots skyhöga ambitioner är denna enklav fortfarande en avkrok omgiven av kunglig mark och svårt att tyda som en del av yttre Östermalm.
Linnea Silfverdal
Planarkitekt FPR/MSA