Stockholmaren är bortskämd med många fina promenader. Många av dessa promenader finns så klart i stadens mitt. Dessa är bekanta för oss alla. Mycket nära men ändå lite i periferin ligger Kvarnholmen. Fabian delar sina tankar efter Stadsbyggnadsteamets promenad längs stranden runt stadsdelen.
Promenaden
Vår promenad startar vid Danvikens hospital. Vi tar oss sedan längs vattnet bort till Kvarnholmens östra udde, sedan upp på holmens topp, ned till trettiotalsutopin i solläget, sedan över den nya bron, ned till stranden igen och avslutar hela promenaden vid Svindersviks herrgård där vi viker av mot Sickla köpkvarter.
Kvalitéerna
Detta stadsparti har många oerhörda kvalitéer. Det är nära staden, det är nära vattnet, samt redan ”i anspråkstagen” mark, vilket möjliggör och förenklar dagens förtätning. Här finns storslagna vyer över Stockholm, Stockholms inlopp, Djurgårdslandet och skärgården. I söder den stämningsfulla Gäddviken med tall-bevuxna bergssidor samt kulturmiljöer i 1700-tals herrgården Svindersvik. Man slås av vilka kvalitéer som kan uppstå när det finns tydliga lager av tidigare verksamheter. Äldre och nyare industrier, arbetarbostäder, naggade klippor och plötsliga inslag av intakt natur.
Utmaningar
De självklara utmaningarna här är att hantera den bergiga öns stora höjdskillnader. Med hjälp av offentliga hissar tar man sig enklare från öns stränder till dess centrum på höjden. De äldre kvarnbyggnaderna har stora husdjup vilka är svåra att omvandla till bostäder. Det är även en utmaning att skapa ytor för utomhusaktiviteter och lek. Många bostäder ligger också norrvända eller med bergssluttningar i söder vilket skapar mörka bostäder. Vidare är det en utmaning att skapa tillfredställande kommunikationer till Stockholm och Nacka. Detta har hjälpts av den nya bron samt även en båt för pendlare in till staden.
Typologier
Vi passerar flera skilda typologier här. Bostäder och hotell i gamla tegelbyggnader, konventionell nyproduktion, kontor och lab-miljöer ombyggda till bostäder, husbåtar, exklusiva bostäder, trekantiga punkthus, pirhus, smalhus, och radhus. Det solitära skivhuset vid Gäddvikens södra strand är nästan en egen typologi.
Tankegång
Först och främst är det väl vårt väldiga behov av att få bo vattennära och relativt centralt som driver byggnationerna här. Samma mängd bostäder kunde kanske enklare skapas på en annan plattare plats. Vårt behov av vattennära boende speglas även i den möjlighet som finns att skilja Kvarnholmen från Nacka genom att återskapa sundet som fylldes igen på sjuttiotalet. Så är också den underliga sanning, att en tidigare byggnadsvolym men ett annat programmatiskt innehåll självklart kan ersättas med en ny av samma skala, praktiserad här. De enorma byggnader för silos, lager och industriverksamhet som rivits här har givit plats för lika stora bostadshus. Silhuetten från Djurgården är därmed bibehållen närmast intakt. Nu skuggar man främst vattnet. Kanske kunde man utformat de nya bostadshusen med större frihet.
Den nedgångna kvarnbyggnaden ritad av Arthur von Schmalenseé uppförd år 1928, som är en av Sveriges tidigaste modernistiska byggnadsverk genomgår nu en mycket kostsam renovering som är att betrakta som närmast en kopia av den tidigare byggnaden. Så viktig är historien för oss, och värdet på det som byggs att denna renovering kan motiveras.
Terrängen tvingar hela tiden arkitekter och planerare till nytänkande. Allt är inte fint eller förträffligt, men delarna bildar ändå en spännande helhet.
Kvarnholmen blir ännu en i raden av mindre öar i Stockholm som bebyggs med mycket bostäder. Att jämföra med lilla Essingen, Reimersholme eller rent av Gamla stan. Kommande etapp på Kvarnholmen är den nybyggnation av bostäder som byggs utmed Kvarnholmens södra stränder på platsen för tidigare hamnmiljöer. Denna bebyggelse ritas i stort av oss på ETTELVA i två olika projekt, Sillkajen för JM och Södra Kajen för Peab. Vi har alltså alla anledningar att återkomma hit för framtida betraktelser. Det ser jag fram emot.
/Fabian Nyström, arkitekt